Igårkväll sprang jag genom novemberkvällen,
över ett snöigt & kallt mosebacketorg,
tillsammans med mina bästa vänner.

Allt har kännts lite tungt den här veckan. Men när vi springer där känner jag mig fri. En låt kommer till mig; ordlöst kommer glädjen... Tjugo minuter senare sitter vi fyra och sjunger den tillsammans med femton andra vackra människor. Jag ryser. Alla mina rädslor, sorgens dunkla källor, alla dessa nätter, badar i ljus.

/Saren